Hjärnskada, som
orsakat afasi, medför ofta kroppsliga funktionsnedsättningar
som förlamning, känselnedsättning och synfältsbortfall.
Efter en skada är hjärnan extremt känslig för
störningar i ämnesomsättning, transmission och blodflöde.
Cirka 20% av patienter med svår traumatisk hjärnskada
utvecklar kronisk epilepsi. Den vanligaste orsaken till afasi är
stroke, d v s hjärninfarkt eller hjärnblödning. Även
skallskada efter trafikolycka eller sjukdomar i hjärnan som tumörer
och infektioner kan ge upphov till afasi. men även efter traumatiska
hjärnskador.
Beroende på var skadan är lokaliserad i hjärnan
påverkas förmågan att uttrycka sig och förstå
språk på olika sätt. Talet kan vara sparsamt, trögt
och den afasidrabbade kan ha nedsatt förmåga att uttrycka
sig i meningar. Det kan också visa sig i ordglömska d v
s den afasidrabbade får svårt att finna rätt ord
för t ex föremål, namn på personer m m. Vidare
är ordbyten vanliga, d v s personen byter ut ord, t ex han säger
"gaffel" när han menar "kniv". Vanliga ordbyten
är mellan "ja" och "nej".
Läs och skrivförmågan drabbas också vid
afasi. Beroende på skadans lokalisation kan läs - och skrivsvårigheterna
ha olika orsaker. Svårigheterna i sin lindriga form kan visa
sig i svårigheter att förstå substantiv eller verb.
Meningar som är grammatiskt komplexa och långa yttranden
som sägs i flera led kan vara svåra att förstå.
Fast i någon ram? Klicka
här för att komma till startsidan »
|
|