Här hittar Du pressmeddelande från Vägverket.
Dessa är publicerade med tillstånd av Tomas Andersson, pressekreterare Vägverket.
.:: PRESSMEDDELANDE Nr 16 ::. publicerat 23 mars 2005 Ny!
Nya resultat från studie av antisladdsystem och tester av hur bilstolar skyddar mot pisksnärtsskador presenteras
Till redaktionen
Inbjudan till pressinformation
Vägverket och Folksam presenterar måndagen den 4 april en ny studie om antisladdsystem - ESP (Electronic Stability Programme) - samt nya tester av bilstolars förmåga att skydda mot pisksnärtsskador (whiplashskador). Risken för svåra olyckor minskar med antisladdsystem. Antisladdsystem, ofta förkortade ESP, ESC eller DSTC, bromsar automatiskt ett eller flera hjul då bilen råkar i sladdning. En svensk studie 2003 visade att dessa system var mycket effektiva. Måndagen 4 april visas nya och ännu bättre resultat upp.
Pisksnärtsskador vid påkörning bakifrån utgör ett mycket stort problem. Över 1 000 nya invaliditetsfall tillkommer varje år, dvs fall där skadan klassats som mer eller mindre kronisk. Redan i mitten av 1980-talet startade forskning i Sverige för att dels förstå skadans uppkomst, dels för att finna metoder för att minska risken för att skadan uppstår.
Vägverket har tidigare tillsammans med Folksam provat bilstolars förmåga att skydda mot pisksnärtsskada. Nu visas resultaten för ytterligare en omgång testade stolar.
Dag Måndagen den 4 april
Plats Norra Latin Stockholm
Kl 10.00
Kaffe serveras från kl 09.30 Obs! medtag presslegitimation
Välkomna!
Huvudkontoret
Kommunikationsavdelningen : Postadress: 781 87 Borlänge
Telefon: 0771-119 119 Telefax: 0243-758 25
E-post: vagverket@vv.se
Informationsdirektör : Gunilla Lundberg Telefon: 0243- 751 66
Mobil: 070- 321 93 44 Telefax: 0243-759 85
E-post: gunilla.lundberg@vv.se
Pressekreterare : Thomas Andersson Telefon: 0243-751 38
Mobil: 070- 693 68 70 Telefax: 0243- 759 85
E-post: thomas.andersson@vv.se
.:: PRESSMEDDELANDE Nr 28 ::. publicerat 6 maj 2004
Huvudkontoret 781 87 BORLÄNGE Telefon 0243-750 00 (vx) www.vv.se 2004-05-06
Till redaktionen
Inbjudan till pressinformation om kopplingen mellan bilstolar och whiplashskador
Vägverket och Folksam har gemensamt testat bilstolars förmåga att undvika
whiplashskador.
Fredagen den 4 juni presenteras resultaten i Stockholm.
Whiplashskador vid påkörning bakifrån utgör ett mycket stort problem med
över 1 000 nya invaliditetsfall varje år, dvs där skadan klassats som
mer eller mindre kronisk.
Redan i mitten av 1980-talet startade forskning forskningen i Sverige
för att dels förstå skadans uppkomst, dels för att finna metoder för att
minska risken för att skadan uppstår.
Resultaten från provningarna av drygt tio bilstolar visar på en stor variation
i skyddsförmågan.
Dag Fredagen den 4 juni
Plats Tullgårdsgatan 12 (Folksams krockbana) Stockholm Kl 09.30
Obs Presslegitimation krävs
Välkomna
Huvudkontoret Kommunikationsavdelningen:
Postadress: 781 87 Borlänge.
Telefon: 0243 - 750 00.
Telefax: 0243 - 758 25.
e-post: vagverket@vv.se
Informationsdirektör:
Gunilla Lundberg
Telefon: 0243 - 751 66.
Mobil: 070 - 321 93 44.
Telefax: 0243 - 759 85.
e-post: gunilla.lundberg@vv.se
Pressekreterare: Thomas Andersson
Telefon: 0243 - 751 38.
Mobil: 070 - 693 68 70.
Telefax: 0243 - 759 85.
e-post: thomas.andersson@vv.se
.:: DEN SÄKRA RESAN TILL ARBETET ::. [2003-08-04]
Röda tråden i Vägverkets nationella vägplan 2004 - 2015 - Genom satsning på mötesseparerade vägar har antalet trafikolyckor med dödade och svårt skadade minskat kraftigt. 85 procent av trafiken på det högtrafikerade vägnätet kommer att köra på mötesseparerade vägar år 2015, sa Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö när han på måndagen presenterade förslaget till nationell plan för vägtransportsystemet 2004 - 2015.
Förslaget till nationell plan för vägtransportsystemet (NPVS) 2004–2015 överlämnades på måndagen till regeringen. NPVS har remissbehandlas av kommuner, län och näringsliv. Förslaget redovisar hur Vägverket och övriga aktörer kan ge landets medborgare och näringsliv den bästa samlade nyttan inom de planeringsramar som regeringen angivit – 149 miljarder kronor.
Planen väntas ge följande resultat:
Trafiksäkerheten väger tungt vid valet av investeringar i vägnätet. Stora delar av de högtrafikerade vägarna mötessepareras, vilket kraftigt minskar risken för olyckor med dödade och svårt skadade människor.
Viktiga näringslivsvägar förstärks framför allt i glesbygdslänen och nästan alla broar på det utpekade näringslivsvägnätet har full bärighet 2011. Planen lägger också särskild vikt vid vägar som är av stor betydelse för arbetspendling och möjligheterna att välja boendeort. Åtgärderna är viktiga för den regionala utvecklingen, särskilt i glesbygden.
Lätta fordon (under 3,5 ton) kommer fram på samtliga statliga vägar året runt. Även vissa tyngre fordon som skolbussar och mjölkbilar har dispens och kommer därmed fram året runt. De vägar som näringslivet pekat ut som viktiga sätts främst och de allra flesta av dem kommer att kunna trafikeras av tung trafik året runt. Även framkomligheten på de stora vägarna ökar utanför de största tätorterna.
Planens åtgärder ökar tillgängligheten för många i tätorterna och ger särskilt barn, gående och cyklister en säkrare trafikmiljö. Kollektivtrafiken anpassas till funktionshindrades behov. I de största städerna består däremot trängseln i trafiken, med bristande framkomlighet både för distributions- och kollektivtrafik samt personbilar.
Samhällets ekonomiska utveckling, trafikens omfattning och tillväxt är de viktigaste faktorerna för hur väl de transportpolitiska målen kan nås med de åtgärder som föreslås i planen.
Drift och underhåll
- I planen prioriteras drift- och underhållsinsatserna på det befintliga vägnätet. En prioritering som vi har fått starkt stöd för från remissinstanserna. Den anvisade planeringsramen till drift och underhåll, i kombination med bärighetssatsningen, innebär att dagens tillstånd på vägnätet kan bibehållas de fyra första åren. Därefter måste ytterligare medel avsättas för drift och underhåll på de statliga vägarna, framhåller Ingemar Skogö
Hög avkastning
- Vi har tagit med 23 objekt med hög avkastning i planen med byggstart under åren 2004 – 2011, som ej är utpekade av regeringen. Dessa objekt är mycket angelägna inte minst från trafiksäkerhetssynpunkt. De samhällsekonomiska beräkningarna visar på en genomsnittlig nettonuvärdeskvot 3,9 för dessa objekt, sa Ingemar Skogö. Den genomsnittliga nettonuvärdeskvoten (NNK) för alla objekt som föreslås startas under planperioden har beräknats till 1,6.
NNK erhålls från samhällsekonomiska nyttokostnadskalkyler. NNK = 0,5 innebär att på varje satsad 100-lapp återfås denna plus ytterligare en 50-lapp.
Transportpolitiska mål
Regeringens och riksdagens övergripande transportpolitiska mål för ett samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem har varit styrande för utformningen av förslaget till nationell plan. De transportpolitiska delmålen om tillgängligt transportsystem, hög transportkvalitet, säker trafik, god miljö, positiv regional utveckling och ett jämställt transportsystem, är de mål mot vilka planens åtgärder och förväntade resultat ska mätas.
Planeringsramen på 149 miljarder kronor har lagts fast av regeringen för det nationella vägtransportsystemet varav :
¤ 87 miljarder drift och underhåll av statliga vägar samt
¤ 39 miljarder avser investeringar och trafiksäkerhetsåtgärder på det nationella stamvägnätet
¤ 17 miljarder tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion
¤ 6 miljarder till sektorsuppgifter.
- Behoven av vägåtgärder är stora. Många angelägna objekt har inte kunnat inrymmas i planen. Den planeringsram och de tilläggsdirektiv (april 2003) som regeringen tilldelat Vägverket räcker till att åtgärda ca 60 procent av de inventerade bristerna i vägtransportsystemet. Under den första fyraårsperioden har den största delen av tillgängliga investeringsmedel intecknats av nu pågående objekt. Utrymmet för start av nya objekt är därför mycket begränsad. Under nästa fyraårsperiod kommer i första hand de av regeringen utpekade och ”långt komna” objekten att kunna påbörjas. Planen blir ”baktung” och projekten senareläggs i genomsnitt sex år i förhållande till nuvarande plan, enligt Ingemar Skogö.
Stark trafiktillväxt
- Vi räknar med en fortsatt stark trafiktillväxt på de svenska vägarna. Vägverket arbetar för att stimulera och underlätta överflyttningen av personbilsresenärer till kollektiva färdmedel och till ökad samåkning Prognoser för perioden 1997 till 2010 pekar på en tillväxt av personbilstrafiken med 29 procent och av lastbilstrafiken med 37 procent. Vi befinner oss långt ifrån etappmålet för trafiksäkerheten, där antalet dödade i trafiken ska halveras och understiga 270 personer år 2007. Med hittills planerade insatser i kombination med trafiktillväxten bedöms väsentligt fler än 270 dödas i trafiken år 2007, menade Ingemar Skogö.
Vägverket löser inte ensamt bristerna i vägtrafiksystemet. För att närma sig etappmålet 2007 fordras långtgående gemensamma ansträngningar från alla parter i vägtransportsystemet. Samspelet mellan bland annat åklagaren, polisen, väghållare, väg- och trafikmyndigheter, kommuner, landsting, fordonstillverkare, transportnäringen, företag och trafikanter måste utvecklas och fördjupas för att kunna nå målet.
Alternativ finansiering av E 6
- Den genomförda planeringen visar att många av målen för perioden inte kommer att nås samtidigt som det finns stor risk för att vägkapitalet kommer att urholkas ytterligare på grund av otillräckliga ekonomiska ramar för såväl investerings- som underhållsåtgärder. De brister och förväntningar som Vägverket kunnat konstatera under planeringsarbetet kan inte åtgärdas med den verksamhet som planförslaget medger. För att närma sig målet om en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet föreslår Vägverket att gällande ramar ökas med vad som kan betalas genom sådana alternativa finansieringsformer som inte belastar stadsbudgeten. Som ett första steg föreslås att sträckan Värmlandsbro-Hogdal på norra E6:an avgiftsfinansieras, avslutade Ingemar Skogö.
Ytterligare information:
Generaldirektör Ingemar Skogö. Vägverket, tel 0243 – 751 40
Ekonomidirektör Lena Erixon, Vägverket, tel 0243 – 75 575
Direktör Hjalmar Strömberg, Vägverket, tel 0243 – 755 41
Regionchef Anna-Stina Nordmark-Nilsson, Vägverket Region Norr, tel 0920 – 24 37 01
alt 070 – 526 50 00
Regionchef Christer Agerback, Vägverket Region Mitt, tel 0611- 44 010
Regionchef Hans Rode, Vägverket Region Stockholm, tel 08 – 757 66 70
Regionchef Roland Forsberg, Vägverket Region Mälardalen, tel 016 – 15 70 10
Regionchef Rolf Johansson, Vägverket Region Sydöst, tel 036 – 19 20 01
Regionchef Per-Erik Winberg, Vägverket Region Väst, tel 031 – 63 52 00
Regionchef Susanne Lindh, Vägverket Region Skåne, tel 044 – 19 50 72
miljarder kronor
Investeringar på det nationella stamvägnätet
”Pågående projekt” 6,6
”Långt komna projekt” eller andra utpekade projekt 13,2
Övriga objektlagda åtgärder (namngivna och identifierade projekt) 7,7
Summa objektlagda åtgärder
27,5
Mötesseparering och övriga mindre trafiksäkerhetsåtgärder 4,9
Miljöåtgärder (hela det statliga vägnätet) 3,0
Anpassning av hållplatser till funktionshindrades behov, digital infrastruktur 0,8
Summa mindre projekt
8,7
FoU avseende investeringar 0,6
Återbetalning av lån 2,2
Summa FoU, återbetalning av lån
2,8
Summa 39,0
Bärighetssatsningar
Framkomlighet året runt för lätt trafik 1,0
Full bärighet på broar, viktiga näringslivsvägar 1,1
Full bärighet året runt, viktiga näringslivsvägar med restriktioner 10,3
Anpassning till upplåten last, viktiga näringslivsvägar utan restriktioner 3,4
Beläggning av prioriterade grusvägar 0,5
Rekonstruktion p g a eftersläpande underhåll 0,5
Reserverat för FoU m m 0,2
Summa 17,0
Drift och underhåll
Belagda vägar 32,8
Grusvägar 4,3
Bro/tunnel 11,2
Vägutrustning 11,5
Vinterdrift 20,6
Färjetrafik 4,4
Väginformatik 2,2
Summa 87,0 7,25/år
Vägverkets sektorsuppgifter
Summa 6,0
Totalt 149,0
.:: WHIPLASHSKADOR KAN HALVERAS MED BÄTTRE BILSTOLAR ::. [2003-06-24]
Nya undersökningar från Folksam och Vägverket: Whiplashskador kan halveras med bättre bilstolar. Folksam och Vägverket kan idag redovisa ny forskning som visar att den senaste tekniken för whiplashskydd, lanserad av Volvo och Saab vid 90-talets slut, ger en ännu större total skyddseffekt än man hittills trott. Detta understryker samtidigt det stora utrymme som hela bilindustrin har vad gäller teknikförbättringar för att förebygga whiplashskador vid påkörning bakifrån - Sveriges vanligaste trafikskada med nära tvåtusen nya invaliditetsfall per år. Om alla införde system i nivå med de bästa som finns idag skulle invalidiserande whiplashskador kunna minskas med 50 procent. Samtidigt visar nya krockprov som Folksam och Vägverket genomfört att risken för att en whiplashskada ska orsaka invalidiserande skador varierar stort - beroende på vilken bilmodell man kör. Resultaten från såväl verkliga olyckor som krockproven visar att man ska välja bil med stor omsorg. Kraftigt minskad invaliditetsrisk Två olika undersökningar har gjorts. I den ena har Folksam och Vägverket jämfört verkliga olyckor med Volvo- och Saab-modeller inblandade. Vissa av dessa bilar har haft särskilda whiplashskydd, andra inte. Eftersom de i övrigt varit identiska har nyttan av whiplashskyddet gått att isolera. - Våra undersökning visar att de bilstolar som Volvo och Saab lanserade i slutet av 90-talet minskar risken för invalidiserande whiplashskador vid bakändeskollisioner med 40 procent. Men eftersom bägge bilmärkena hade bilstolar som var bättre än genomsnittet redan innan man införde särskilda system skulle de invalidiserande whiplashskadorna faktiskt kunna minskas med upp till 50 procent om alla införde bilstolar i nivå med de bästa som finns på marknaden idag, säger Maria Krafft, biträdande forskningschef på Folksam. Unika krockprov I den andra aktuella undersökningen provades framstolarna i tretton bilmodeller från 2003 i tre olika krockprov med varierande krockvåld. Resultaten uppmättes med en speciell krockdocka framtagen i Sverige. Både provens utformning och de gränsvärden som resultaten jämfördes med baseras på tio års insamling av krockdata från de krockpulsmätare (svarta lådor), som Folksam monterat in i cirka 50 000 bilar på den svenska marknaden. - Krockdatan från våra svarta lådor har varit en förutsättning för att kunna utvärdera risken för whiplashskador i olika bilar genom krockprov. Med hjälp av vår unika analysmetod har vi nu kunnat fastställa de kritiska nivåer där whiplashskador uppstår. Därmed har vi lagt en viktig grund för den fortsatta tekniska utvecklingen på området världen över, säger Anders Kullgren, forskningschef på Folksam. Krockproven visar att säkerhetsnivån för skydd mot whiplashskador varierar stort mellan olika personbilsmodeller. I vissa av de testade modellerna finns det bilstolar som utsätter den åkande för stora belastningar i flera skadeområden, till exempel i BMW 3-serien och Mercedes C-klass, medan några få bilstolar begränsar krockkrafterna i mycket hög grad, som Saab 9-3, Volvo V70 samt Ford Mondeo. Av de tolv stolar som testades var fem acceptabla varav två mycket bra, nämligen de redan nämnda modellerna från Saab och Volvo. Fyra bilstolar uppvisar dock mycket höga risker: det rör sig om BMW 3-serien, VW Polo, Mercedes C-klass samt Opel Astra utan särskilt whiplashskydd. Opel Astra erbjuder whiplashskydd endast som tillval. Deras stol med whiplashskydd uppnår goda resultat i krocktestet, medan stolen utan skydd utsätter den åkande för mycket höga risker. - Resultaten visar att det blivit dags att välja bil också med utgångspunkt från hur väl den skyddar mot whiplashskador vid påkörning bakifrån, säger Anders Lie, bilsäkerhetsexpert på Vägverket. Vi uppmanar därför de biltillverkare som ännu inte förändrat sina bilstolar att skyndsamt göra det. Dessutom ska de inte erbjuda skydden som tillval utan som standard. Folksam har redan inkluderat krav på whiplashskydd i de policydokument som styr bilinköp och liknande, medan Vägverket står i begrepp att göra det. För krockprovsresultaten i detalj, se www.folksam.se och www.vv.se Se broshyr om Bilars skydd mot whiplashskada För ytterligare information, kontakta: Trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall, Vägverket, Huvudkontoret, tel 0243 - 78 10 Bilsäkerhetsexpert Anders Lie, Vägverket, Huvudkontoret, tel 070 - 5 80 18 45 Maria Krafft, bitr forskningschef, tel 08-772 71 84, 0708-31 62 26 Anders Kullgren, forskningschef Folksam, tel 08-772 74 35, 0708-31 68 35 Presschef Folksam: Lars Åkerkvist, tel 08-774 60 77, 0708-31 60 07 linje Fast i någon ram? Klicka här för att komma till startsidan » |