[ Försäkring/Trafik / Acceleration ]

ACCELERATION


Det är accelerationskraften i krockögonblicket som ligger bakom whiplashskadorna Sthlm 1998-10-16. I sin doktorsavhandling i medicinsk vetenskap presenterar Folksams trafiksäkerhetsforskare Maria Krafft idag resultat om hur whiplashskador uppstår och vad det är som gör skadorna kortvariga eller kroniska. Krafft pekar på bilens acceleration i krockögonblicket som en betydande riskfaktor.


Whiplashskador har ökat dramatiskt under 80- och 90-talen, medan andra personskador i trafiken minskar. Idag orsakar whiplash mer än tre gånger så många invaliditeter som för tjugo år sedan. Skadan uppstår i alla kollisionsriktningar, även om påkörning bakifrån är vanligast. I avhandlingen görs skillnad på olyckor som leder till nackbesvär på kort sikt och sådana som leder till kroniska besvär. De flesta som råkar ut för skadan blir besvärsfria inom en månad. Men ungefär en tiondel av alla whiplashskador som inträffar leder till invaliditet. Av Maria Kraffts studie framgår att påkörning bakifrån som leder till invaliditet normalt sett inte sker i högre hastigheter än de olyckor som orsakar snabbt övergående nackbesvär.

- När en bil blir påkörd bakifrån har hastighetsändringen stor inverkan på de kortvariga nackbesvären, de som går över efter en tid, säger Maria Krafft. Men i de fall symptomen av skadorna blir kroniska ser det ut som accelerationskrafterna i krockögonblicket har spelat en mer avgörande roll. Dragkroken ökar krockvåldet - Skillnaden mellan en olycka som leder till kortvarig nackskada och en som leder till kronisk kan jämföras med skillnaden mellan att dyka ner i en vattenfylld eller en tömd simbassäng. Även om farten är densamma i bägge fallen, så bromsas kroppen upp på ett mjukare sätt när den träffar vattenytan.

Så förhåller det sig också i en kollision mellan två bilar. Accelerationen blir mer eller mindre aggressiv beroende på om krockträffen berör mjuka eller hårda delar av bilen. Ett tydligt exempel på när accelerationskraften vid en krock blir mer aggressiv och skaderisken ökar är om man blir påkörd bakifrån i en bil med dragkrok. - Då blir hela bilen styvare, konstaterar Maria Krafft. Med dragkrok ökar risken för nackskador med dryga 20 procent. Eftersom dragkroken gör att bilens deformationszon försämras, överförs mer kraft till de åkande istället för att bilen förbrukar energin. Om bilstolen dessutom inte mildrar accelerationen ökar risken för skada ännu mer. Att en bil med dragkrok reagerar "stumt" vid en bakändeskollision gör också att den ofta blir mindre deformerad än en bil utan dragkrok. Detta får inte uppfattas så att kollisionen måste ha varit obetydlig och att den därför inte kan ha lett till några nackskador.

Brett forskningsunderlag
Maria Kraffts studie bygger på data om nackskador som man vet har orsakat invaliditet. Det ger möjlighet att skilja på vilka olyckstyper som leder till kort- respektive långvariga besvär, och vilka riskfaktorer som betyder mest i respektive fall. Denna slutsats grundas på studier av cirka 12 000 trafikolyckor och dessutom krockdata som Folksam fått fram genom att låta placera "svarta lådor", s k krockpulsmätare, i cirka 10 000 Toyota-bilar som rullar på svenska vägar. I lådorna registreras bilens acceleration i krockögonblicket. Hittills har Folksam fått information från tjugotvå inträffade kollisioner. När detta underlag blir större kommer det att öppna nya möjligheter att förstå exakt vad som händer när en whiplashskada inträffar och även vad som bör göras för att praktiskt förebygga att skadan uppkommer.

- I ett av dessa tjugotvå fall blev en mindre personbil påkörd av en stor lastbil. Personbilen blev kraftigt intryckt, medan föraren och passagerarna klarade sig undan med övergående nackbesvär. Det berodde på att lastbilen träffade de mjukare delarna av personbilen, vilket bidrog till att accelerationen som uppstod av själva krockvåldet blev betydligt snällare, säger Maria Krafft.

Större risk i 90-talsbilar
I sin avhandling visar Maria Krafft att bilar tillverkade under tidigt 90-tal är farligare vad beträffar risken för whiplashskador än bilar från tidigt 80-tal. Riskspannet är stort. I de farligaste bilarna är skaderisken mer än sju gånger större än i de säkraste. Mycket talar för att skillnaden beror på stolskonstruktionen. I slutet av 80-talet fick bilarna en "styvare" och starkare stolskonstruktion för att hålla förare och passagerare på plats vid kollisioner i högre hastigheter. Detta verkar dock öka risken just för whiplashskador i lågfartskollisioner bakifrån. Då fungerar de starkare bilstolarna nästan som katapulter genom att de överför krockvåldet till passageraren, som får ta stöten istället.

De äldre stolarna däremot deformeras och kollapsar lättare vid en sammanstötning, vilket gör att krockkrafterna fångas upp av stolen och inte överförs fullt ut till den åkande. - Detta innebär inte att man borde konstruera klenare stolar, säger Maria Krafft. Däremot behövs en mer följsam stolskonstruktion, som ger efter i kollisionsögonblicket. Utmaningen för bilbranschen är att konstruera en stol där höga accelerationskrafter inte överförs till passagerarna, men som för den skull inte kollapsar. Volvo S80:s nya stol är ett exempel på det.

Kvinnor särskilt utsatta
Maria Krafft visar i sin doktorsavhandling att kvinnor löper mer än dubbelt så stor risk som män att drabbas av whiplashskador som leder till invaliditet. Förklaringen kan vara anatomiska skillnader mellan könen; kvinnor har bl a mindre muskelmassa/ligament. Påkörning bakifrån sker i förhållandevis låga hastigheter, vilket gör att nackens motståndskraft spelar roll för att minska "pisksnärtrörelsen".

- Om kvinnor inte kan minska "pisksnärten" lika mycket med egen muskelkraft så är deras tröskelvärden för när en whiplashskada kan uppstå troligen lägre än männens. Detta kan förklara varför skadefrekvensen för kvinnorna är så mycket högre, säger Maria Krafft. - Vi behöver lära oss mer om kritiska skadenivåer för kvinnor. Bilfabrikanterna bör i första hand bygga bilstolar som kan optimeras för kvinnor. Männen kommer då automatiskt att få ett gott skydd, avslutar hon.

Fakta om nackskador i trafiken:
Medan andra personskador minskar så fortsätter nackskadorna att öka. De står för cirka 60 procent av alla personskador i trafiken som leder till invaliditet. En tredjedel av whiplashskadorna uppstår i frontalkollisioner, medan 50 - 60 procent sker vid påkörning bakifrån. Varje år inträffar cirka 16 000 bilolyckor där nackskada uppges i skadeanmälan till försäkringsbolagen. Oftast blir skadans effekter relativt kortvariga - men i 10 procent av fallen leder den till medicinsk invaliditet. Mellan 1500 och 2000 personer drabbas av detta varje år.

Folksam forskning

Fast i någon ram? Klicka här för att komma till startsidan »