| Whiplashskador har
ökat dramatiskt under 80- och 90-talen, medan andra personskador
i trafiken minskar. Idag orsakar whiplash mer än tre gånger
så många invaliditeter som för tjugo år sedan.
Skadan uppstår i alla kollisionsriktningar, även om påkörning
bakifrån är vanligast. I avhandlingen görs skillnad
på olyckor som leder till nackbesvär på kort sikt
och sådana som leder till kroniska besvär. De flesta
som råkar ut för skadan blir besvärsfria inom en
månad. Men ungefär en tiondel av alla whiplashskador
som inträffar leder till invaliditet. Av Maria Kraffts studie
framgår att påkörning bakifrån som leder
till invaliditet normalt sett inte sker i högre hastigheter
än de olyckor som orsakar snabbt övergående nackbesvär.
- När en bil blir påkörd bakifrån har
hastighetsändringen stor inverkan på de kortvariga nackbesvären,
de som går över efter en tid, säger Maria Krafft.
Men i de fall symptomen av skadorna blir kroniska ser det ut som
accelerationskrafterna i krockögonblicket har spelat en mer
avgörande roll. Dragkroken ökar krockvåldet - Skillnaden
mellan en olycka som leder till kortvarig nackskada och en som leder
till kronisk kan jämföras med skillnaden mellan att dyka
ner i en vattenfylld eller en tömd simbassäng. Även
om farten är densamma i bägge fallen, så bromsas
kroppen upp på ett mjukare sätt när den träffar
vattenytan.
Så förhåller det sig också i en kollision
mellan två bilar. Accelerationen blir mer eller mindre aggressiv
beroende på om krockträffen berör mjuka eller hårda
delar av bilen. Ett tydligt exempel på när accelerationskraften
vid en krock blir mer aggressiv och skaderisken ökar är
om man blir påkörd bakifrån i en bil med dragkrok.
- Då blir hela bilen styvare, konstaterar Maria Krafft. Med
dragkrok ökar risken för nackskador med dryga 20 procent.
Eftersom dragkroken gör att bilens deformationszon försämras,
överförs mer kraft till de åkande istället
för att bilen förbrukar energin. Om bilstolen dessutom
inte mildrar accelerationen ökar risken för skada ännu
mer. Att en bil med dragkrok reagerar "stumt" vid en bakändeskollision
gör också att den ofta blir mindre deformerad än
en bil utan dragkrok. Detta får inte uppfattas så att
kollisionen måste ha varit obetydlig och att den därför
inte kan ha lett till några nackskador.
Brett forskningsunderlag
Maria Kraffts studie bygger på data om nackskador som man
vet har orsakat invaliditet. Det ger möjlighet att skilja på
vilka olyckstyper som leder till kort- respektive långvariga
besvär, och vilka riskfaktorer som betyder mest i respektive
fall. Denna slutsats grundas på studier av cirka 12 000 trafikolyckor
och dessutom krockdata som Folksam fått fram genom att låta
placera "svarta lådor", s k krockpulsmätare,
i cirka 10 000 Toyota-bilar som rullar på svenska vägar.
I lådorna registreras bilens acceleration i krockögonblicket.
Hittills har Folksam fått information från tjugotvå
inträffade kollisioner. När detta underlag blir större
kommer det att öppna nya möjligheter att förstå
exakt vad som händer när en whiplashskada inträffar
och även vad som bör göras för att praktiskt
förebygga att skadan uppkommer.
- I ett av dessa tjugotvå fall blev en mindre personbil
påkörd av en stor lastbil. Personbilen blev kraftigt
intryckt, medan föraren och passagerarna klarade sig undan
med övergående nackbesvär. Det berodde på
att lastbilen träffade de mjukare delarna av personbilen, vilket
bidrog till att accelerationen som uppstod av själva krockvåldet
blev betydligt snällare, säger Maria Krafft.
Större risk i 90-talsbilar
I sin avhandling visar Maria Krafft att bilar tillverkade under
tidigt 90-tal är farligare vad beträffar risken för
whiplashskador än bilar från tidigt 80-tal. Riskspannet
är stort. I de farligaste bilarna är skaderisken mer än
sju gånger större än i de säkraste. Mycket
talar för att skillnaden beror på stolskonstruktionen.
I slutet av 80-talet fick bilarna en "styvare" och starkare
stolskonstruktion för att hålla förare och passagerare
på plats vid kollisioner i högre hastigheter. Detta verkar
dock öka risken just för whiplashskador i lågfartskollisioner
bakifrån. Då fungerar de starkare bilstolarna nästan
som katapulter genom att de överför krockvåldet
till passageraren, som får ta stöten istället.
De äldre stolarna däremot deformeras och kollapsar
lättare vid en sammanstötning, vilket gör att krockkrafterna
fångas upp av stolen och inte överförs fullt ut
till den åkande. - Detta innebär inte att man borde konstruera
klenare stolar, säger Maria Krafft. Däremot behövs
en mer följsam stolskonstruktion, som ger efter i kollisionsögonblicket.
Utmaningen för bilbranschen är att konstruera en stol
där höga accelerationskrafter inte överförs
till passagerarna, men som för den skull inte kollapsar. Volvo
S80:s nya stol är ett exempel på det.
Kvinnor särskilt utsatta
Maria Krafft visar i sin doktorsavhandling att kvinnor löper
mer än dubbelt så stor risk som män att drabbas
av whiplashskador som leder till invaliditet. Förklaringen
kan vara anatomiska skillnader mellan könen; kvinnor har bl
a mindre muskelmassa/ligament. Påkörning bakifrån
sker i förhållandevis låga hastigheter, vilket
gör att nackens motståndskraft spelar roll för att
minska "pisksnärtrörelsen".
- Om kvinnor inte kan minska "pisksnärten"
lika mycket med egen muskelkraft så är deras tröskelvärden
för när en whiplashskada kan uppstå troligen lägre
än männens. Detta kan förklara varför skadefrekvensen
för kvinnorna är så mycket högre, säger
Maria Krafft. - Vi behöver lära oss mer om kritiska skadenivåer
för kvinnor. Bilfabrikanterna bör i första hand bygga
bilstolar som kan optimeras för kvinnor. Männen kommer
då automatiskt att få ett gott skydd, avslutar hon.
Fakta om nackskador i trafiken:
Medan andra personskador minskar så fortsätter nackskadorna
att öka. De står för cirka 60 procent av alla personskador
i trafiken som leder till invaliditet. En tredjedel av whiplashskadorna
uppstår i frontalkollisioner, medan 50 - 60 procent sker vid
påkörning bakifrån. Varje år inträffar
cirka 16 000 bilolyckor där nackskada uppges i skadeanmälan
till försäkringsbolagen. Oftast blir skadans effekter
relativt kortvariga - men i 10 procent av fallen leder den till
medicinsk invaliditet. Mellan 1500 och 2000 personer drabbas av
detta varje år.
Folksam forskning
Fast i någon ram? Klicka
här för att komma till startsidan »
|
