[ Advokatkontoret / Rättshjälp: att få rätt i en tvist ]

RÄTTSHJÄLP: ATT FÅ RÄTT I EN TVIST




Det är en sak att ha rätt enligt lagen, en annan att verkligen få rätt. Du kan därför hamna i situationer då du behöver anlita advokat eller någon annan typ av ombud.

Allmän rättshjälp
Den som inte anses ha råd att hålla sig med en försäkring som ger rättsskydd, kan få rättshjälp av samhället. Rättshjälpen består av ett ekonomiskt stöd för att kunna gå till domstol, men kan också ges i form av juridisk rådgivning. För äktenskapsskillnad, vårdnadsmål och liknande går det bara att få rättshjälp vid komplicerade förhållanden.

Rättshjälpen beviljas av advokat, Rättshjälpsmyndigheten eller den domstol där målet tas upp. Det ekonomiska stödet täcker aldrig hela beloppet i ett tvistemål. Hur stor del man själv får betala beror på rättegångskostnaderna och den hjälpsökandes inkomster.

Rättsskydd i försäkringen
Den som har en årsinkomst över 210 000 kronor anses ha råd med en rättsskyddsförsäkring och får därför ingen rättshjälp. För dem är det viktigt att se över sina försäkringar, exempelvis rättsskyddet i hemförsäkringen. I de flesta hemförsäkringar finns rättsskydd som gäller i en del tvister inför domstol. Men de brukar inte täcka hela kostnaden för rättegången.

Olika typer av ombud
Advokatbyråer hittar du till exempel via telefonkatalogens Gula sidor. På byråerna arbetar advokater och biträdande jurister. Advokat är en titel som kräver minst fem års praktik efter avslutad utbildning.
Intresseorganisationer som Hyresgästföreningen, Motormännens Riksförbund, Villaägarnas Riksförbund och andra har ofta egna ombud, som ger sina medlemmar juridisk hjälp utan annan kostnad än medlemsavgiften.

Det är svårt att på förhand veta vilka ombud som är bra och vilka som är dåliga. Vänner eller andra pålitliga personer kanske kan ge tips. Intresseorganisationer som Villaägarnas Riksförbund kan ofta hänvisa till så kallade samverkande jurister. Även försäkringsbolagen kan ibland rekommendera någon.

Ställ frågor till den du anlitar
Arvodet varierar mycket, från cirka 1000 kronor i timmen och uppåt. Be att få en uppskattning av de totala kostnaderna för uppdraget.

Vill du kontrollera ombudet närmare kan du be om referenser. Du kan också kontrollera om en advokat har fått någon prickning av Advokatsamfundets disciplinnämnd. Ring registratorn på Justitiekanslerns kansli, tel 08-4051000, och fråga. Du kan inte få en lista över alla prickade advokater, men du kan fråga om en namngiven advokat finns i deras register.

Det är viktigt att ombudet har en ansvarsförsäkring. Om de missköter sig och detta leder till skada för dig kan du få ersättning från försäkringen. Advokater är alltid försäkrade. Ombud som är anställda hos vissa intresseorganisationer (exempelvis Hyresgästföreningen) har också ansvarsförsäkring. Kontrollera att ditt ombud har en sådan - och i vilket försäkringsbolag om du vill dubbelkolla.

God advokatsed
God advokatsed innebär bland annat lojalitet mot klienten och tystnadsplikt. Advokaten är också skyldig att tacka nej till uppdrag där han eller hon är jävig och därför riskerar att ta hänsyn till andra intressen än klientens, till exempel på grund av släktskap eller ekonomiska bindningar. I ett ärende där en advokat anlitats mot en annan advokat får inte "kollegiala hänsyn" på något sätt skada klientens intressen. Men god sed ger också advokaten rätt att helt vägra vissa uppdrag utan motivering.

Texten om god sed kan du beställa från Advokatsamfundet.

Stämningsansökan
Första steget är att skriva en stämningsansökan. Den ska innehålla dina yrkanden, alltså vad du vill ha av motparten, grunden för dina krav, den rättsliga anledningen till att motparten är skyldig att ge dig vad du vill ha och den bevisning du vill åberopa. Ansökan lämnas till tingsrättens tvistemålsavdelning.

Förenklad rättegång
Tvisten kan lösas i en förenklad rättegång om den gäller krav lägre än ett halvt basbelopp (19 300 kronor år 2003). Är motparten en näringsidkare hålls rättegången på anmälarens hemort. Särskilda blanketter och information finns hos tingsrätten. Vid en förenklad rättegång är bara en domare och de båda parterna närvarande. Meningen är att det ska gå snabbt och att privatpersoner inte ska behöva anlita ombud. Den som ändå vill det, får betala ur egen ficka.

Gäller kravet mer än ett halvt basbelopp är rättegången något mer komplicerad. Stämningen ska lämnas in på den ort där motparten bor eller verkar.

Förberedande förhandling
Om det behövs, kallar tingsrätten parterna till en förberedande förhandling, där de får berätta om tvisten. Domaren kan då försöka få dem att komma överens (förlikas). Går inte det, bestämmer tingsrätten om tvisten kan avgöras omedelbart (förenklad rättegång) eller om det behövs en särskild huvudförhandling. Dom avkunnas antingen direkt vid huvudförhandlingen eller inom några veckor.

För tvister i hyresnämnd och liknande instanser gäller särskilda regler.

Att överklaga
En dom i tingsrätten kan överklagas hos hovrätten. Hur det går till beskrivs i domen. Gäller målet värden under ett halvt basbelopp måste du ha så kallat prövningstillstånd för att få överklaga.

Vad kostar det att gå till domstol?
Att lämna in en stämningsansökan kostar 450 kronor. Vinner du målet ska motparten ersätta dig för dina rättegångskostnader. Förlorar du får du betala både dina och motpartens kostnader. Där ingår dels ombudets arvode men också kostnader för att få vittnen att komma till rätten, kostnader för översättningar och liknande. Förlorar du ett mål om mindre värde, ett småmål, kan du bli skyldig att betala kostnaden för motpartens ombud eller ställföreträdare, maximalt 1 162 kronor för tid upp till en timme plus kostnad för resa och uppehälle om ombudet kommer från annan ort.

Om du är missnöjd med ditt ombud
Du kan råka ut för olika problem med det ombud du anlitat, till exempel att räkningen blir oskäligt hög eller att ombudet är inkompetent eller jävigt.

Är du missnöjd, så börja med att vända dig till ombudet och påtala felet. Kräv att felet åtgärdas - om det går att åtgärda - eller att få ersättning eller sänkt arvode.

En advokat som misskött sig kan anmälas till Advokatsamfundets disciplinnämnd. Nämnden består av sju advokater och två ledamöter som utses av regeringen. Deras straff är erinran, varning, straffavgift och uteslutning ur samfundet (och därmed förlust av titeln advokat). Uteslutning är dock mycket ovanligt.

Justitiekanslern, JK, har tillsyn över disciplinnämnden. och kan gå vidare till Högsta domstolen om han eller hon inte är nöjd med disciplinnämndens beslut.

Är du missnöjd med en advokats räkning kan du få den prövad i domstol eller genom ett särskilt skiljedomsförfarande som Advokatsamfundet ordnar. Det kostar ingenting, bortsett från en ansökningsavgift.


Källa: Råd & Rön


Fast i någon ram? Klicka här för att komma till startsidan »